Sverige riskerar dras in i EU-försvar

EU:s medlemsländer är överens om att satsa mer på militären och unionen ska få ett gemensamt försvar. Det är två av bestämmelserna i EU:s nya fördrag som skrivs under nästa vecka. Sveriges regering tycker inte att det behövs någon folkomröstning om saken.

I oktober enades EU:s statschefer om texten i ett nytt fördrag för unionen, det så kallade Lissabonfördraget. Det innehåller ett helt nytt avsnitt om säkerhets- och försvarspolitik där alla medlemsländer bland annat lovar att ställa upp för varandra militärt om något av länderna attackeras.

Sådana garantier är precis vad Sverige mycket aktivt har undvikit genom hela sin moderna historia. Sverige och de andra två alliansfria staterna i unionen, Finland och Österrike, klarar sig dock undan detta löfte genom följande skrivning i fördraget: ”Detta skall inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik.

Men Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det är omöjligt att veta hur den formuleringen kommer att uppfattas i framtiden:

– Det är en vag skrivning. Så här nära undertecknandet är det lätt att komma ihåg hur den ska tolkas, men den kommer att bli öppen för omtolkningar och nytolkningar i framtiden, eftersom det politiska minnet är kort, säger han.

I så fall kan det innebära det definitiva slutet för den svenska alliansfriheten.

Och Lissabonfördraget går ännu längre än till försvarsgarantier. Det slår fast att en gemensam europeisk försvarsmakt ska skapas. I det fördrag som gäller i dag står det att ett gemensamt försvar skulle kunna bildas i framtiden om medlemsländerna önskar det. I Lissabonfördraget har man slutat vela. Där konstateras att unionens gemensamma försvarspolitik ”kommer att leda till ett gemensamt försvar, när Europeiska rådet med enhällighet har beslutat detta”. Inte heller detta ska påverka den ”särskilda karaktären hos vissa medlemsstater”, vilket alltså betyder att Sverige slipper medverka. Åtminstone enligt dagens tolkning.

Ulf Bjereld menar att formuleringen blev så otydlig eftersom de flesta länder inte vill tillåta några undantag. Storbritannien var tidigare emot ett gemensamt försvar men har bytt sida, så att ingen stormakt längre stödjer de alliansfria staternas linje.

– Ju mer entydig en formulering är desto lättare är det att åberopa den i framtiden, och den här skrivningen är vag. Den är ett uttryck för de maktförhållanden som råder i unionen, säger Bjereld.

Efter att Lissabonfördraget har skrivits under av statscheferna ska det godkännas av alla medlemsländerna. I Irland ska det hållas folkomröstning eftersom landets grundlag kräver det och i bland annat Storbritannien och Danmark kan det bli folkomröstning på grund av ett stort folkligt tryck. Även i Danmark såg det länge ut som om regeringen skulle tvingas att tillåta en folkomröstning för att fördraget förändrar landets konstitution. Men en utredning som har gjorts på uppdrag av regeringen har nu kommit fram till att det inte behövs. De flesta länder planerar att låta parlamenten godkänna texten utan att fråga folket, däribland Sverige.

För att fördraget ska gå igenom krävs att alla medlemsländer godkänner det. Det förra försöket att driva igenom ett nytt fördrag, den så kallade EU-konstitutionen, stupade på folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna 2005.