Sverige måste byta spår
Det är inte utan att jag ryser inför turerna i den svenska politiken för att få oss att gå med i Nato. Svenska folket vill ju för sitt liv inte gå med.
Alltså måste anslutningen genomföras så att folk inte riktigt inser vad som pågår och inte hinner göra motstånd. Vi ska helt enkelt acceptera faktum.
I våras kom till exempel ädla sjömän - övningen hette Noble Mariner - från Natos snabbinsatsstyrka NRF och låtsaskrigade med 23 krigsskepp utanför Göteborg. Det var den insatsstyrka som Donald Rumsfeld skapade, innan han sparkades från sin post som USA:s försvarsminister. Denna krigsmaskin ska på kort tid sättas in var som helst i världen där USA:s oljeintressen hotas. De ädla sjömännen i Göteborg simulerade en invasion av Polen, för att trygga energitillförseln. Tänk om det hela egentligen handlade om träna för en invasion av till exempel Venezuela för att trygga USA:s olja därifrån? . Nej, men Venezuela ligger ju så väldigt långt bort från Sverige säger du ... Inte kan väl ... Ja, men vi är nu i Afghanistan och krigar - under Natobefäl. Kunde vi ens tänka oss det för ett tiotal år sedan?
Svensk krigsmakt har förresten redan varit på andra sidan jordklotet och tränat krig. Massmedia i Sverige höll tyst om denna skandal. Sju stycken Gripen-stridsplan var ända bort i USA:s Eielsonbas i Alaska sommaren 2006 och deltog i en krigsövning som hette Cooperative Thunder. Den ansågs vara en av historiens största flygmanövrer i Stilla Havet.
Titta på en karta så ser du vad det är för fiende vi nu tränar mot. På andra sidan Berings Hav ligger Ryssland, flyger man söderut från Alaska så svävar man utanför Nordkorea och Kina. Stridsövningen hette följdriktigt Red Flag. Flera ställer sig säkert frågan varför Sverige är på andra sidan jordklotet och tränar krig? Ja, svaret är att Sverige idag är med i USA:s militära omringning av Eurasien, världens största landmassa, där Kina och Ryssland ligger.
Vi tränar även krig på den här sidan av Eurasien, nämligen i Vidsel i Norrbotten, ett enormt träningsområde som idag auktioneras ut till Nato-allierade för att utprova nya robotar och genomföra simulerade krig. USA:s flygchef i Europa, John B. Kelly, var i Vidsel under hösten med F-16 stridsplan och två tankningsplan. Han var helt lyrisk över det enastående krigsområdet. Så stort! Det enda han hade att anmärka på var att de svenska piloterna var dåliga på att tanka sina plan i luften.
Nå, men vem är fienden? Det kalla kriget är ju slut säger du? Muren har rivits, Ryssland har dragit tillbaka sina trupper och baser från Europa. Ja, det är sant. Men USA har inte dragit tillbaka sina trupper eller stängt alla baser. Bara i Tyskland har USA 72 militärbaser, och 480 kärnvapen i sex europeiska länder är avsedda för just Ryssland men även Mellanöstern.
Idag är Ryssland helt omringat av fientliga militärbaser precis som under det kalla krigets dagar. Sista spjälorna i detta järnstaket utgörs av Sverige och Finland.
För att svenska folket ska köpa detta måste hetsen mot Ryssland öka. President Putin kallas redan Saddam Hussein, Hitler eller en ny Stalin i USA:s tidningar. I Svenska Dagbladet finns dagligen en drapa om ryssens och Putins farlighet.
Men vi fredsaktivister ska inte gå på detta. Alla som ser denna utveckling måste protestera. Vad vi i Sverige ska göra är att öka handelsförbindelserna, diplomati för krislösningar, samtal, kulturutbyte, studentutbyte, resor i varndras länder. Men om vi ska agera krävs det mycket kunskap. I de vanliga dagstidningarna finns en hel del. Men man måste själv dra slutsatserna. Det jag skriver om här har jag till exempel hittat i Svenska Dagbladet. Skärvan i ögat får man skaffa sig på annat håll.
Jag brukar kolla på Transnational eller Nätverket mot krig. Men mest kollar jag på Global Research. Där finns analyser av allt möjligt, tyvärr bara på engelska. En annan sajt är Keep Space for Peace, också på engelska.
Har man väl börjat misstänka att makten inte alltid vill vårt bästa har man kommit långt. Då finns drivkraften att hitta andra förklaringar än de som våra massmedier serverar. Jag tänker ofta på vad Gandhi sa: Det finns ingen väg till fred. Freden är vägen. Låt oss gå den vägen tillsammans med ickevåldsaktioner, civil olydnad och mycket kärlek.
