FN:s generalförsamling röstade med förkrossande majoritet för att ta upp vapen med utarmat uran på dagordningen. Men Sverige höll fast vid sin ingenting-linje.
Det var i förra veckan som FN:s generalförsamling, där alla medlemsstater är representerade, beslutade att begära att det forskas mer om hälsoeffekterna av utarmat uran. 136 länder stödde resolutionen medan fem - USA, Tjeckien, Israel, Storbritannien och Nederländerna - röstade emot. Sverige var, precis som i den förberedande omröstningen i ett utskott den 2 november, ett av cirka 30 länder som lade ner sina röster.
Belgien som nyligen förbjöd vapen med utarmat uran hörde också till den passiva gruppen, liksom en lång rad europeiska länder. Detta trots att EU-parlamentet tidigare har fördömt vapentypen.
Aktionsgruppen mot radioaktiv krigföring, ARK, har i ett brev till utrikesminister Carl Bildt krävt en förklaring av Sveriges agerande men inte fått något svar. Gruppen har nu bett en riksdagsledamot att göra en interpellation i riksdagen (ställa en fråga) om anledningen till icke-ställningstagandet. Utarmat uran används på grund av sin tyngd och genomslagsförmåga, men många befarar och mycket tyder på att det har negativa hälsoeffekter på lång sikt. USA använder det regelbundet i sina krig, nu senast i Irak.