Dokumentguide: EU:s Råd

Europeiska Unionens Råd består av medlemsstaternas ministrar/statschefer och representanter för EU-kommissionen. Det sammanträder i nio olika konstellationer beroende på vilka ämnen som behandlas. Konstellationen Allmänna frågor och yttre förbindelser utgörs till exempel av utrikesministrar medan Rättsliga och inrikes frågor utgörs av justitie- och inrikesministrar och så vidare.

När stats- eller regeringscheferna möts tillsammans med en representant från Kommissionen kallas det Europeiska rådet, när övriga ministrar möts heter det Ministerrådet. Europeiska Unionens Råd är en samlingsbeteckning på alla rådskonstellationer (och för att göra det ännu mer förvirrande finns det ytterligare en organisation som heter Europarådet. Den har dock inget med EU att göra).

Allt arbete inom Europeiska Unionens Råd förbereds eller samordnas av Ständiga representanternas kommitté, Coreper. Det finns Coreper I- och Coreper II-möten, varav i första hand tvåorna är intressanta för Zitzer eftersom det är där utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken behandlas.

I Coreper II företräds medlemsstaterna av sina ambassadörer vid de ständiga representationerna i Bryssel. Sverige företräds när denna text skrivs av ambassadör Sven-Olof Petersson. Coreper II möts normalt på onsdagar eller torsdagar varje vecka.

Så håller du koll på det senaste

1. För att se de senaste dagordningarna, följ den här länken:
   http://www.consilium.europa.eu/cms3_fo/showPage.asp?id=643〈=en
   Om du hellre vill ha ett sammanhag kan du klicka dig fram till den här platsen från Europeiska rådets hemsida www.consilium.europa.eu. Då gör du så här: I. Klicka på fliken Handlingar i det gula fältet högst upp. II. Klicka på Sökning i registret högst upp i tredje spalten. III. Klicka på Möteskalendarier och dagordningar i vänsterspalten. IV. Klicka på agendas of meetings i den engelska texten som dyker upp.
   
   
2. Nu kommer det upp en lista på organ. De som är intressanta för Zitzer är Counsil of the European Union (Europeiska rådet) och Committee of the Permanent Representatives - Part 2. Det senare brukar ofta benämnas med sin franska förkortning Coreper. Under Part 2 behandlas bland annat unionens yttre förbindelser, där det mesta av försvars- och säkerhetspolitiken ryms. Part 1 är inte lika viktig för oss. (Du kan också hitta en lista över Corepers dagordningar på Regeringens hemsida, men den uppdateras inte lika ofta och har inte med tilläggsdagordningar med mera).Klicka på det organ du är intresserad av och kolla om det finns någon dagordning till något möte som inte har varit ännu. Det är ju ingen större idé att läsa gamla dagordningar, då är det bättre att titta i protokollen.
   
   
3. Det finns en länk till protokoll i vänsterspalten, men tyvärr dyker de inte upp i datumordning så det kan bli lite knepigt att hitta det senaste. Därför är det bättre att klicka på Sök i registret högst upp i vänsterspalten, och sedan följa länken Senaste dokumenthänvisningarna under rubriken Sökmöjligheter mitt på sidan. Där hittar du inte bara protokoll utan även allt annat som publicerats på sistone. Vitsen med att välja att se alla dokumenthänvisningar istället för att klicka på länken till dokument i fulltext som också finns där, är att du får en lista som även innehåller rubriker på dokument som inte har publicerats på nätet.
   
   
4. Om du hittar en intressant text och den finns tillgänglig (det är den om det sitter en vanlig pdf-ikon till höger) är det bara att hugga in. Om den däremot inte finns (en sönderriven pdf-ikon) så kan du begära att få läsa den. Men då kan det vara värt att kolla lite närmare på vad den handlar om. Klicka på diarienumret till vänster om titeln för att få upp en informationssida. Vid rubriken Ämnen ser du antagligen en eller flera koder. De är förkortningar på franska och det finns för många för att man ska ha lust att lära sig dem utantill.
   
   

Här finns en ämneskodnyckel
Några exempel:
]COSDP = Den Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, GUSP
PESC = Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (i allmänhet)
CONOP = Icke-spridning (av massförstörelsevapen)
COUDN = FN-nedrustning.

• Om du fortfarande är intresserad av handlingen, klicka på N/A vid rubriken Dokumentets innehåll. Klicka dig förbi informationssidorna och fyll i formuläret som dyker upp. Du ska få ett svar inom 15 dagar. Ofta får du helt enkelt en hänvisning till en annan plats på EU:s webbplatser där du kan hitta dokumentet. Men du kan också få det per post. Eller så är det hemligt.

Så använder du sökmotorn

Om du vill hitta andra handlingar än de som nyligen har publicerats ska du använda sökmotorn; se punkt 4 ovan. Du kan välja enkel eller utökad sökning. Jag går här igenom den utökade för den enkla är ju just enkel.

Ett bra sätt att hitta alla dokument om ett visst ämne är att använda ämneskoderna, se punkt 5 ovan. I det utökade sökformuläret kan du klicka på knappen Förteckning bredvid fältet Ämne för att komma till den kodnyckel som jag har nämnt. Det går bra att använda logiska operatorer men man ska använda tecknen &, | och ^ istället för orden OCH, ELLER respektive INTE.

PESC^COUDN ger till exempel dokument som har att göra med gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, men inte med FN-nedrustning.
Samma tecken kan du använda i de flesta av de andra fälten. Observera att det inte ska vara några mellanslag vid tecknen. Övriga delar av sökformuläret är lätta att förstå, och behöver du hjälp så är det bara att klicka på frågetecknet vid respektive fält.

Så läser du dagordningarna och protokollen

Coreper-dagordningen börjar med punkt 1. Godkännande av dagordningen. Men nästa punkt är inte punkt 2 utan kanske 18 eller 20 eller något ännu högre. Däremellan står bara en romersk etta: "I". Den ettan representerar alla punkter som man redan har kommit överens om på ett förberedande möte och därför inte behöver diskutera. Detsamma gäller i rådsmötenas dagordningar, men där kallas det inte för I-punkter utan för A-punkter.

Låt oss titta närmare på de punkter som faktiskt är utskrivna. Om du hittar något som verkar intressant så står det ändå mycket lite i dagordningen, men det finns hänvisningar till andra dokument. Så här kan det se ut:

Den första sifferkombinationen är diarienumret på ett dokument hos rådet. Du hittar det med hjälp av sökmotorn som du just har lärt dig använda. I det här fallet visar det sig vara ett dokument som inte finns tillgängligt, men titeln kommer upp i alla fall:

Det här dokumentet är kopplat till en rad koder. Det är samma slags ämnesförkortningar som vi redan har stött på, se punkt 5 ovan. COSDP och PESC har redan beskrivits. COMEP, RELEX och JAI betyder Fredsprocessen i mellanöstern, Externa relationer respektive Rättsliga och inrikes frågor. Siffrorna efter ämnesorden är underkategorier. Söker du på COMEP 48 hittar du dokument som är närmare relaterade till det här ärendet än om du söker på COMEP utan något nummer.

På nästa rad ser du ytterligare ett diarienummer. REV 1 betyder att det är den första reviderade versionen. Andra koder som kan dyka upp vid diarienumren är:

 Allt det här fungerar likadant i protokollen som i dagordningarna. Lycka till!