När FN:s nedrustningsutskott diskuterade utarmat uran nyligen avstod Sverige från att rösta. Nu vill Aktionsgruppen mot radioaktiv krigföring ha en förklaring.
Den 1 november antog FN:s nedrustningsutskott med överväldigande majoritet en text där:
- alla medlemsländer uppmanas att lämna sin syn på vapen med utarmat uran,
- FN:s generalsekreterare ombeds komma med en rapport på ämnet och
- utarmat uran tas upp på agendan för FN:s nästa session.
Bara sex länder röstade emot förslaget: USA, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, Tjeckien och Israel, medan 122 länder röstade för. Sverige hörde dock inte till förespråkarna utan var ett av de 35 länder som avstod från att rösta. För att resolutionen ska gå igenom måste den godkännas av FN:s generalförsamling, som väntas ta upp frågan i december. Aktionsgruppen mot radioaktiv krigföring,
ARK, håller nu på att samla in underskrifter till ett öppet brev till Utrikesdepartementet, där de kräver en förklaring till Sveriges agerande och att Sverige ska rösta för förslaget i Generalförsamlingen. Det är omdiskuterat vilka effekter utarmat uran har, men fler och fler forskare hävdar att riskerna är stora. Belgien har nyligen totalförbjudit vapnen och Italien krävde för några år sedan att Nato skulle utreda om det fanns något samband mellan sex italienska soldaters död och deras kontakt med utarmat uran under sin tjänstgöring på Balkan.
