Irak godkände USA-avtal

Säkerhetspakten mellan USA och Irak är i hamn: senast 2012 ska samtliga USA:s trupper och privata säkerhetsföretag vara ute ur Irak. Står det. Bushadministration beskriver redan 2012 som ett "önskvärt datum."

USA:s försvarschef Michael Mullen tillägger att framtiden "beror på vad som händer." Pakten ger tolkningsfrihet i tunga frågor som huruvida USA får attackera andra länder från Irak, och om amerikanska truppers övergrepp ska behandlas i irakiska domstolar.

Med knapp majoritet (52 procent) godkändes pakten nyligen av det irakiska parlamentet, trots att flera ledamöter ville ha mer tid för diskussion, och att kritiker hävdar att det krävs två tredjedelars majoritet för att pakten ska gälla enligt Iraks konstitution. Det forcerade beslutet eldar på splittringarna i Irak; Muqtada al-Sadr hotar att beordra sin milis att återuppta väpnat motstånd mot ockupationen. Parlamentet anklagas för att inte representera folket - många irakier vill inte se något avtal alls med ockupationsmakten.

Ändå framstår den irakiska processen som mer demokratisk än den amerikanska. George Bush har vägrat låta kongressen ens se pakten. Medan det irakiska parlamentet för två veckor sedan körde fram en pickup med kopior till journalister har amerikanerna kämpat med hemmagjorda översättningar.

Enligt Bushadministration är säkerhetspakten ett "bilateralt statusavtal" och behöver därför inte kongressens godkännande. Flera juridiska experter hävdar däremot att normala statusavtal inte behandlar militära aktioner i en krigszon, och att kongressen måste godkänna krigshandlingar.

I våras påpekade Joe Biden och Hillary Clinton det absurda i att George Bush i hemlighet förhandlar om ett avtal som träder i kraft några veckor innan Bush lämnar vita huset. Nu vet vi att det är Clinton, Biden och Obama som kommer att styra utrikespolitiken under säkerhetspaktens giltighetstid. Men efter att presidentvalet avgjordes har det varit tyst från de tre demokraterna.

Paktens stora förlorare är USA. Det menar Steve Fox, chef för American Freedom Campaign. Kongressen håller än en gång på att ge upp makt till presidenten, säger Fox. Konsekvensen blir att framtida presidenter kommer fortsätta att egenmäktigt sluta långtgående militära pakter. Fox hoppas därför att kongressen nästa vecka förklarar säkerhetspakten icke-konstitutionell. Hans förslag ger demokraterna ytterligare en möjlighet att göra vad de lovade när de övertog majoriteten i kongressen 2006: sätta press på Bush, öka transparensen, avsluta Irakkriget.