En kärnvapenubåt kan räcka för att orsaka istidstemperatur

Nya rön visar att även ett mindre kärnvapenkrig skulle leda till en "kärnvapenvinter" med förödande globala miljökonsekvenser.

Det var i mitten av 1980-talet som forskare kunde presentera rapporter om att ett kärnvapenkrig inte bara skulle orsaka regional utrotning och strålskador utan även globala klimatförändringar i form av en kärnvapenvinter. Kärnvapenvintern innebär att all förbrännelse som kärnvapenkriget orsakar leder till att enorma sotmängder lägger sig som ett lock runt jorden och stänger ute solljuset. Enligt Scope-studien från 1983 skulle de överlevande från ett kärnvapenkrig inte kunna producera någon mat under ett år. Bristen på solljus skulle leda till 20-30 graders lägre temperatur under sommarhalvåret. Resultatet: svältdöden för 90 procent av jordens befolkning.

Den senaste tidens kunskap om klimatförändringar bekräftar uppgifterna. Tre forskningsrapporter från 2007 visar att även mindre kärnvapenkrig skulle ha förödande konsekvenser för klimatet.

Dr Philip Webber från Scientists for Global Responsibility använder de nya uppgifterna för att beräkna miljökonsekvenserna av avfyrningen av kärnvapen (pdf) från en av Storbritanniens fyra Trident-ubåtar.

Enligt Webber skulle varje kärnvapenstridsspets från Tridentubåten förstöra en yta fyra gånger så stor som Hiroshima. Med sina 48 stridsspetsar skulle en ubåt alltså kunna utplåna ett område 192 gånger Hiroshimas storlek. Det skulle innebära 40 miljoner döda, om attackerna riktas mot tätbefolkade områden. Bränderna från kärnvapenexplosionerna skulle enligt Webbers uträkningar orsaka som minst 9,6 miljoner ton sot. Enligt vissa beräkningar skulle de "superbränder" som en kärnvapenexplosion orsakar få mycket större spridning än så, vilket skulle resultera i upp till 38 miljoner ton sot. Mängden av sot i atmosfären skulle orsaka en global temperatursänkning på mellan 1,5 och 3 grader, den största minskningen sedan den senaste istiden. Odlingssäsongerna skulle förkortas med mellan 10 och 30 dagar, med risk för global massvält som följd.

Minskningen av mängden kärnvapenstridsspetsar i världen från 50 000 i mitten av 1980-talet till 26 000 idag är alltså knappast någon säkerhetsgaranti enligt Webber. Alla de fem officiella kärnvapenstaterna kan fortfarande orsaka förödelse, inte bara för de områden de bombar, utan även för klimatet, ekosystemet och matproduktionen globalt.


Källa: Scientists For Global Responsibility, Nyhetsbrev nr 35, 2008