Nu läser vi i media att irakkriget är över för amerikanernas del, och Pentagon rapporterar att den sista amerikanska stridsbrigaden lämnade Irak under torsdagen. Det är förstås inte riktigt sant. 56 000 amerikanska soldater stannar kvar i landet, och amerikanska UD fördubblar samtidigt antalet privata legosoldater i Irak. 

Journalisten Jeremy Scahill kallar Obamas planer för tillbakadragande från Irak för en "rebranded ockupation" som till stor del kommer att förlita sig på privata styrkor. 

Problemet (eller fördelen, beroende på perspektiv) med privata företag i konflikter är att det inte finns någon insyn i deras verksamhet och att de därför är utom kontroll. Jan Chakowsky, amerikansk kongressledamot, beskrev 2007 situationen som: "Vi vet nästan ingenting om detta. Vi tror att 40 procent av varje spenderad dollar går till privata säkerhetsföretag. Vi tror att ungefär 800 av dem har dödats i Irak (...) men vi vet inte, och vi kan inte ta reda på det!".

Jeremy Scahills bok Blackwater, världens mäktigaste privatarmé släpptes förra året i svensk översättning. Av alla de privata företag som har vuxit upp under "kriget mot terrorismen" är Blackwater kronprinsen. Nyligen bytte företaget namn till Xe (uttalas Zee) efter att dess anställda begick en massaker på civila i Bagdad och ett utskott i den amerikanska kongressen beskrev dem som "hänsynslösa skjut-först vakter som inte alltid är nyktra och inte alltid hejdar sig för att se vem eller vad som träffas av deras kulor". 

Företaget är numera portat från Irak, men fick nyligen ett kontrakt värt 2 miljarder kronor i Afghanistan - trots att deras meritlista i landet är lika ifrågasatt som den var i Irak. 

I videon (uppdelad i 4 avsnitt) här ovanför ger Jeremy Scahill bakgrunden till hur Blackwater blivit en maktfaktor med tillräcklig militär styrka för att kunna störta många av världens regeringar. 

Se alla delar av videon:
Shadow army del 1.
Shadow army del 2.
Shadow army del 3.
Shadow army del 4.