"Äntligen!" twittrade Sverigedemokraternas pressekreterare, Carl Bildt skrev ett symptomatiskt twitterinlägg om terrorism utan att bry sig att kolla fakta först och Expressen hyllade den rena Svensken som om det inte fanns en morgondag. Islamofober har under de senaste åren gjort sitt bästa för att sprida myten att "alla muslimer är inte terrorister, men nästan alla terrorister är muslimer". Och den här veckan har media tillhört dem. 

Verkligheten ser dock annorlunda ut. EU:s brottsbekämpande organisation Europol, som har listat statistik över terrordåd i Europa 2006-09, sammanfattar det så här:

Av de 1770 terrordåd som begicks i Europa 2006-2009 utfördes 1596 av högerextremister och separatister, vänsterextremister låg bakom 106, och islamister utförde under samma tidsperiod 6 terrordåd.

Den grupp som i media är synonym med terror låg med andra ord bakom så lite som 0,3 procent av terrorismen i Europa under de senaste 3 åren.

Statistik från FBI förstärker bilden: under åren 1980-2005 låg islamister bakom inte mer än 6 procent av samtliga terrordåd utförda i USA.

Men när jag söker på ordet terrorism på DN eller SvD så handlar 9 av 10 träffar om islamism. Det ger knappast en korrekt bild av den värld som vi lever i. Europas media gallrar fritt bland våldsdåden och rapporterar om dem som det passar.

När en 18-årig nazistsympatisör dödade 8 personer i ett självmordsdåd i Finland 2007, beskrevs det i media inte som ett terrordåd. Istället fokuserade tidningarna på förövaren och vad som fått honom att ta till våld. Varför behandlas detta fall och Taimour Abdul Wahabs sprängning i Stockholm i förra veckan så radikalt olika av pressen?

Carl Bildt kallar kritiken mot twitterinlägget om terrorism för en "pseudodebatt". Men i själva verket är det tvärtom. Muslimer och terrorism kopplas reflexmässigt ihop utan att någon höjer på ögonbrynen. Det smittar av sig på hela samhället: på domare som dömer araber hårdare, på arbetsgivare som inte anställer mörkhyade och på politiker som stiftar diskriminerande och antidemokratiska lagar för att - som det heter - skydda demokratin.