Al Jazeera: A Call Against Arms
"När valarna slåss bryts räkans ryggrad", säger ett populärt ordspråk i Korea.
I Zitzers artikelserie Rätt till land skriver vi i veckan om ön Jeju, där den sydkoreanska regeringen bygger en jättelik flottbas som en del av USA:s globala missilförsvar. Lokalinvånarna och kritiker varnar för att basen inte kommer att göra Sydkorea säkrare, utan istället hälla bränsle på en mängd olösta konflikter i en allt mer spänd region. Basen, säger de, är en bricka i krigsspelet mellan USA och Kina.
I november skildrade Al Jazeera bybornas kamp för att rädda Jeju och stoppa flottbasen. Se dokumentären "A Call Against Arms" här ovanför.
Julia Bacha: The power of attention
Julia Bacha håller ett grymt TED-talk om Palestinskt motstånd, och om varför det är viktigt att vi internationellt uppmärksammar och lyfter fram ickevåldsmotstånd. Julia Bacha frågar varför vi bara ser våldet i Israel-Palestina-konflikten, och varför Palestinas ickevåldsrörelse inte syns oftare i media.
2009 gjorde Bacha den prisbelönta filmen Budrus, om en liten by på västbanken där Israel ville fälla olivträd för att bygga sin mur. Under tio månader gjorde samhället motstånd, och aktivister från Fatah, Hamas och Israel samarbetade för att rädda byn och olivträden.
Läs också Arbetaren Zenits intervju med Saeed Amireh, från igår. Saeed organiserar motståndet mot Israels mur i byn Ni'ilin och under hösten har han föreläst i Sverige och Norge om ickevåldskamp i Palestina.
Censurerad terror
"Äntligen!" twittrade Sverigedemokraternas pressekreterare, Carl Bildt skrev ett symptomatiskt twitterinlägg om terrorism utan att bry sig att kolla fakta först och Expressen hyllade den rena Svensken som om det inte fanns en morgondag. Islamofober har under de senaste åren gjort sitt bästa för att sprida myten att "alla muslimer är inte terrorister, men nästan alla terrorister är muslimer". Och den här veckan har media tillhört dem.
Verkligheten ser dock annorlunda ut. EU:s brottsbekämpande organisation Europol, som har listat statistik över terrordåd i Europa 2006-09, sammanfattar det så här:
Av de 1770 terrordåd som begicks i Europa 2006-2009 utfördes 1596 av högerextremister och separatister, vänsterextremister låg bakom 106, och islamister utförde under samma tidsperiod 6 terrordåd.
Den grupp som i media är synonym med terror låg med andra ord bakom så lite som 0,3 procent av terrorismen i Europa under de senaste 3 åren.
Statistik från FBI förstärker bilden: under åren 1980-2005 låg islamister bakom inte mer än 6 procent av samtliga terrordåd utförda i USA.
Men när jag söker på ordet terrorism på DN eller SvD så handlar 9 av 10 träffar om islamism. Det ger knappast en korrekt bild av den värld som vi lever i. Europas media gallrar fritt bland våldsdåden och rapporterar om dem som det passar.
När en 18-årig nazistsympatisör dödade 8 personer i ett självmordsdåd i Finland 2007, beskrevs det i media inte som ett terrordåd. Istället fokuserade tidningarna på förövaren och vad som fått honom att ta till våld. Varför behandlas detta fall och Taimour Abdul Wahabs sprängning i Stockholm i förra veckan så radikalt olika av pressen?
Carl Bildt kallar kritiken mot twitterinlägget om terrorism för en "pseudodebatt". Men i själva verket är det tvärtom. Muslimer och terrorism kopplas reflexmässigt ihop utan att någon höjer på ögonbrynen. Det smittar av sig på hela samhället: på domare som dömer araber hårdare, på arbetsgivare som inte anställer mörkhyade och på politiker som stiftar diskriminerande och antidemokratiska lagar för att - som det heter - skydda demokratin.
What goes around...
Tipsar lite snabbt om den snygga affischkampanjen What goes around comes around som Big Ant producerade för Global Coalition for Peace. Kampanjen var ett svar på Irakkriget men handlar om alla konflikter.
Gamla skämt
Nu har vi haft val. Och var tjugonde svensk bidrog till att den här gamla sketchen blev rolig igen.
Det här händer om vi stannar kvar
Återigen används kvinnors rättigheter som ursäkt för Natos och Sveriges krig i Afghanistan. I måndags publicerade Time Magazine en bild på 18-åriga Aisha som fick näsa och öron avskurna för att hon lämnade sin man. Bredvid bilden står det "Det här händer om vi lämnar Afghanistan". Bilden visas i DN idag.
Men Times grova och förvrängda vision av vad som står på spel i Afghanistan har fått sin beskärda del av kritik. Rethink Afghanistan kallar omslaget för ett av de grövsta propagandautspelen under Afghanistankriget. I videon här ovanför visar de hur våld mot kvinnor har ökat snarare än minskat sedan kriget inleddes.
Nazish Brohi skriver på sin blogg om hur Revolutionary Association of the Women of Afghanistan (RAWA), som har kämpat mot talibanerna i över 30 år, nu pekar ut Nato och dess allierade som den främsta överträdaren av mänskliga rättigheter i Afghanistan.
Brohi efterlyser ett foto av "en kvinna sliten i stycken av bombsplitter, som förblöder i sin bröllopsklänning, bredvid texten: Det här händer om vi stannar kvar."
För sanningen är såklart att vi inte behöver välja mellan att sälja ut Afghanistans kvinnor till talibanerna och att fortsätta en våldsam militär ockupation.
Riktiga friheter och rättigheter i Afghanistan kommer inte med bomber från himlen. De skapas när gräsrötter organiserar sig och själva bygger ett demokratiskt samhälle. Det är där vi ska lägga vårt hopp. Det är det arbetet som det internationella samfundet borde fokusera på att underlätta - inte försvåra genom att militarisera samhället och underblåsa konflikter.
Muslimskt mode för fred
Lars Vilks fortsätter att ta billiga poäng genom att sparka nedåt. Outtröttlig i kampen för de egna privilegierna att säga vad han vill oavsett omständigheterna. Med lite hjälp av militanta islamister och av medierna har han nu än en gång lyckats spä på fördomarna om muslimer som våldsamma och intoleranta.
I verkligheten är de flesta muslimer mer vana vid att ta emot våld än vid att ge. I Sverige blir moskéer och moskébyggen regelbundet hotade, misstänkliggjorda, attackerade med griskadaver, beskjutna och satta i brand. Om nu Lars Vilks är så oroad över de mänskliga rättigheterna, så skulle han vara trovärdigare om han också tog upp minoriteternas rätt att uttrycka sin religion. Försök bygga en moské nästa gång, Lars, så ska du få lära dig någonting om hur väst lever upp till de demokratiska idealen.
Den tyska gruppen Style Islam har en annan vinkel än Lars Vilks på muslimer och yttrandefrihet. 2006 började de göra tröjtryck som ett svar på medias stereotypa rapportering av muslimer i samband med de danska muhammedteckningarna. Efterfrågan på tröjorna var stor och idag är Style Islam ett etablerat företag som använder mode för att sprida islams fredsbudskap. Kläder och väskor med meddelanden som "Stop Wars" och "Make Çay Not War" säljs över hela världen. I Sverige finns de inte i butiker, men du kan både kolla på och köpa dem på nätet.
PS. Çay är en tesort vanlig i Turkiet.
PS igen. Det mesta som skrivits om Lars teckningar är tyvärr ganska kontextlöst, läs därför gärna denna, fortfarande aktuella, krönika av migrationsforskaren Erik Berggren.
Julfreden 1914
För precis 85 år sedan inleddes den första julfreden med att tyska trupper pyntade sina skyttegravar och sjöng försiktiga julsånger. Britterna på andra sidan svarade med att sjunga på engelska och efter en stund minglade soldaterna mitt i ingenmansland. Före detta fiender åt choklad, delade ut klappar och spelade fotboll tillsammans. På vissa håll längs med fronten höll vapenvilan i sig ända fram till nyår.
Trots att ansvarig general rasande förbjöd vänligheterna (och beordrade extra artilleribeskjutning på julafton för att förhindra soldaterna i skyttegravarna från att bli för nära vänner med fienden) så återkom den tillfälliga gräsrotsfreden både 1915 och 1916.
Så här på juldagen passar det bra att påminna om att till och med i första världskrigets skyttegravar - som har blivit en symbol för krigets galenskaper - var de inblandade fotsoldaterna sansade nog att förstå att det egentligen var vanligt folk de hade att göra med. Folk som de mycket hellre kunde fira jul med än skjuta på.
Leanna Creel gjorde den fina kortfilmen här ovanför om fotbollsmatchen 1914. Den är Zitzers tv-tips i jul!
Prenumerera med RSS
